I’m copying over the promotional email I got. Note that the last day to apply for a ticket is October 24, 2014.

 

A Day of Mind-Blowing Talks and Personal Stories

 TEDxUppsalaUniversity will run their second event ever at Uppsala Stadsteater on Saturday, November 15. 

 Eight local and international speakers, ranging from scientists to authors to activists to musicians, will give unique, surprising and personal talks around the theme ‘Who Cares?’. Join us for a day of brilliant talks and workshops that will blow your mind and make you wonder: what do I really care about?

 TEDx is designed and organised entirely by local volunteers in Uppsala. The independently organised event will be held in the globally recognised TED style.

 And our guests are…..

 Speakers are being added to the event throughout the whole of October, and the list is still growing. Preliminary speakers include: 
  • Sofia Falk, a former undercover agent for the military who has since devoted her life to making organisations better for women
  • Ida Lod, Stockholm-based violinist and performer will give us a musical piece with a surprising twist
  • Otto Cars will talk about the dangers of infectious diseases in today’s world.
  • Alan AtKisson will tell us “how to create a long-term global art project that can involve thousands of people and change the world”
  • Malin Forsgren, who shelved her career to build the Swedish branch of worldwide organisation Operation Smile, which now provides half a million free health checks and 20 000 cost free operations every year to children with facial deformities, will talk about how “reason leads to conclusion, but emotion leads to action”.
  • Martin Wehlou will show us how he aims to revolutionise the way doctors make their everyday decisions.
  • Jan Chilar will give a short, practical talk “what does ‘clean’ mean?” will challenge our conception of how we should use chemicals in our lives. From bathing rituals of ancient Romans to sophisticated cleaning products of contemporary society, improvements in hygiene have always gone hand in hand with increased public health… but do we need all those cleaning products? What if our grandma was right when she told us to spray vinegar all around the house?
  • More to come!

Watch TEDxUppsalaUniversity live!

If you want tickets to the live event at Uppsala Stadsteater on Saturday, November 15 can apply on the TEDx Uppsala University website www.tedxuppsalauniversity.com from Monday, September 29.

The event will also be live streamed on our website during the event for those who want to be a part of TEDx live. Get a few friends together and watch a day of brilliant ideas and personal stories. Edited videos of each talk will be posted the week after the event. Check our websites, Facebook or twitter for this release.

Lakin Anderson, Film, Marketing & Media Coordinator, TEDxUppsalaUniversity 2014, Uppsala, Sweden  lakin@tedxuppsalauniversity.com +46 (0) 760 90 58 52

Jag blev inbjuden som talare på TEDx Uppsala. Det går av stapeln 15 november 2014. Dagens tema är “Who Cares?”… som gjutet för svensk vård-IT kan man säga. Jag kommer naturligtvis att prata om journalsystemen.

Man kan ansöka (!) om biljetter redan nu.

 

Om ni vill beställa min bok och bokhandeln ger er långa leveranstider, så är det inte rätt. Den ska kunna levereras inom en vecka. Ni kan alltid beställa från mig direkt annars, på faktura och för 350 kr med moms och frakt inom Sverige, så kommer den på ett par dagar högst.

Jag säger det här eftersom en köpare berättat för mig att han fick en leveranstid på två månader från en bokhandlare, vilket är helt galet. Men bokdistribution är tydligen en värld för sig…

9789198170603-Case-2 smallMin bok om journalsystemdesign är ute. Finns på dom flesta bokhandlar-sites, men den bästa beskrivningen är på Amazon.com. Boken beskriver hur journalsystemen blev så eländiga som dom är och ger en rad förslag om hur dom kan bli bättre. Och med “bättre” menar jag ett verktyg för att förbättra diagnostik och behandling, inte bara hålla reda på historiska fakta och mata administratörer med statistik, vilket är det nuvarande system är huvudsakligen gjorda för.

Jag har fortsatt att bygga på min bok om journalsystem och är nu uppe i utkast 22. Beroende på om jag får signifikanta kommentarer eller inte, kan det vara mitt sista publika utkast. Jag hoppas på att publicera i juli (bara en månad senare än jag helt arbiträrt bestämt mig för).

Manuset har blivit kortare och mer “to the point”. Jag har också under tiden integrerat resonemanget med L.L. Weed’s “combinatorial matching”, vilket gör att jag potentiellt har ett kunskapsstödjande och dokumenterande system från första patientkontakt till avslutad behandling. Hela systemet har som primär uppgift att göra läkarens arbete lättare, säkrare, mer konsistent och framförallt korrekt.

Utkastet finns på:

http://wehlou.com/ehrbook/draft.pdf

Som alltid, tacksam för korrektioner, kommentarer, glada tillrop. Får jag några sådana, kan jag även acceptera ett eller annat surt tillrop. Min email address finns under sektionen “Draft Versions” i manuset om du föredrar privat kommunikation. Annars funkar ju kommentarerna på bloggen också.

Ur Läkartidningen, om hur Uppsala Läns Landsting manipulerar vården:

Minst 100 personer per år kommer att dö i förtid när Uppsala Cancer Clinic tvingas stänga.

Behandlingen av UCC visar hur moraliska och etiska hänsyn om en patientgrupps bästa har fått stå tillbaka för prestige och maktfullkomlighet.

Och så här kommer det nog att vara tills någon högt uppsatt själv blir rejält sjuk.

Jag har just laddat upp nästa utkast (v10) till min bok om elektroniska journaler.

Det finns en diff file, färgglad och rörig, för den här versionen också.

Update 2014-05-13: jag ser att alltför många fortsätter att ladda ner version 10, trots att jag redan är uppe i version 15 (ikväll version 16). Det är naturligtvis mitt fel, eftersom jag gav länken till version 10, isf länken till “senaste version”. Den bästa länken för att alltid få senaste versionen, som alltså laddas upp varje tisdag, är:

http://wehlou.com/ehrbook/draft.pdf

Tråkigt nog kastade Adobe Acrobat Pro in handsken vad gäller diffar (mysko errors), så dom kan jag inte längre göra.

I januari började jag skriva en bok om journalsystem, hur dåligt dom fungerar, varför, och vad man kan göra för att förbättra dom. Nej, jag pratar inte om färre klick och snyggare färger, men om mycket mer grundläggande saker som vad den egentligen är till för, hur vridet allt har blivit pga politiska skäl, och bristen på vettiga motivationer och faktainsamling innan man börjat bygga dom. Och hur man borde göra det bättre.

I boken går jag också in på uppköparpolitik, integrationsmetoder, och t.o.m. hur man bygger kvalitetsregister utan att riskera att avslöja identiteter, med en teknisk beskrivning av metoden.

Avsikten är att publicera boken i juni i år. Jag är tacksam för alla former av kommentarer och glada tillrop (även andra tillrop förväntas förstås, men jag överlever). Fram till dess hoppas jag på att publicera en ny draft varje tisdag och den kommer alltid att finnas på samma URL:

http://wehlou.com/ehrbook/draft.pdf

Jag har också skapat en sektion för boken och kommentarer på vårt forum för vård IT. Om du inte är medlem redan kan du registrera dig här:

http://vard-it.se/vi/

Joförresten, boken är på engelska. Skälen till det är flera, bl.a. att jag skriver lättare på det språket av gammal vana, och att jag tror att det kommer finnas mer intresse för boken i utlandet än i Sverige.

IMS Health Holdings är ett amerikanskt företag som beskriver sig själv så här:

“We are a leading global information and technology services company providing clients in the healthcare industry with comprehensive solutions to measure and improve their performance. We have one of the largest and most comprehensive collections of healthcare information in the world, spanning sales, prescription and promotional data, medical claims, electronic medical records and social media. Our scaled and growing data set, containing over 10 petabytes of unique data, includes over 85% of the world’s prescriptions by sales revenue and approximately 400 million comprehensive, longitudinal, anonymous patient records. We standardize, organize, structure and integrate this data by applying our sophisticated analytics and leveraging our global technology infrastructure to help our clients run their organizations more efficiently and make better decisions to improve their operational and financial performance. We have a presence in over 100 countries, including high growth emerging markets, and we generated 64% of our $2.44 billion of 2012 revenue from outside the United States”

Vi vet också att “anonyma” records är ganska lätta att identifiera. Vi vet också att IMS Health är verksamma i Sverige, och så vitt jag ser via bolagsinformation har dom runt 50 miljoner omsättning här.

Frågan som jag inte själv kan besvara är om våra landsting, eller staten, också är “data feeds” till IMS Health och i så fall i vilken utsträckning. Är det någon som vet?

Tanken är väl inte långsökt att det vore direkt olämpligt att förse ett amerikanskt företag av det här slaget med journalinformation, hur begränsad den än kan verka för en landstingstjänsteman.

Every year for the past couple of years, I’ve been giving a lecture to the “International Masters Program in Health Informatics” at the Karolinska Institute in Stockholm. Tomorrow I’ll give another one. The notes for that lecture are fairly complete and can be read on their own as a text which concisely outlines my major ideas and problems about electronic medical records. Suddenly it struck me that I should publish those notes here, and not just hand them out to the students as I usually do. So here they are.

Handout 20131216

Det senaste initiativet att flytta runt tvivelaktig information i ett desperat försök att göra den mindre tvivelaktig gör det allt tydligare att man ägnar sig åt en tämligen hopplös aktivitet.

Nu ska tydligen hälsan ut på internet till en enorm kostnad. Idén är att befolkningen ska skapa en guldgruva av information om sin egen hälsa som då ska (magiskt steg i resonemanget händer här…) ge bättre sjukvård.

Det är lite crazy att tro att bristen på patientens information har något väsentligt att göra med att sjukvården inte är vad den borde vara. Man verkar tro att om läkaren bara får se patientens blodtryck över det gångna seklet, mätt tre gånger om dagen, eller 37.312 olika blodsockervärden, så uppstår en epifani i läkarskallen och alla problem är lösta, men se, så är det inte. Snarast tvärtom. Jag är ledsen att jag behöver kissa på paraden, men alla dessa värden i det oändliga säger inte ett dyft, men är något vi är tvungna att genomlida för att inte såra den osannolikt noggranna patient som kommer med dom. Vad gäller blodtrycket vill vi veta hur högt det var i normala omständigheter ett par gånger och sen ett par gånger till efter medicinändring. Det räcker! Samma princip vad gäller blodsocker. Om det är en sak läkare lider av idag är det inte en brist på information. Det är en brist på rätt information, vilket är nästan motsatsen till mängden information.

Med våra stora gemensamma journalsystem har vi mer än tillräckligt vad gäller mängden. Kvalitén, ja det är en annan femma. Som en insatt person hos en av våra journalsystemleverantörer yppade: “vore det inte bättre om läkarna slutade att skriva journalnotat helt och hållet…”, och visst, han har en stor poäng. Det är ju i alla fall ingen som läser dom längre. Inget i notaten ger oss särskilt mycket vägledning över hur vi ska hjälpa patienten, det är i stort sett bara en ostrukturerad hög memorabilia över en förfluten tid.

Vad ser vi göras från myndigheters sida angående problemet att informationen är så dålig? Jo, man flyttar på den. Man flyttar medicinlistor från journalsystement till ApoDos och sen tillbaka. Sen till Pascal. Man flyttar journalen till kvalitetsregister, sen tillbaka, kanske. Man flyttar den från läkaren till patienten, till appar, till nätet, tillbaka, och runt och runt. Hur mycket bättre blir den?

Om man lade ner en tiondel så mycket energi och pengar på att fundera på vilken information man behöver och hur den ska vara strukturerad, som man lägger ner på att flytta runt den, då hade vi en chans att göra något.

Att flytta runt skiten gör inte att den luktar mindre, bara att fler känner lukten. Kanske när patienterna får se sin egen journal, så kommer skiten att hamna i fläkten på allvar. Man kan ju bara hoppas.

Heh, who would have thought…?

Physicians who have electronic health record systems but dictate patient notes give a lower quality of care than do doctors who use structured documentation, says a study published online May 19 in the Journal of the American Medical Informatics Association.

Quality of care was significantly better on three measures for doctors who took structured notes compared with physicians who used the other two styles, the study said.

Researchers found that quality of care was significantly worse on three outcome measures for doctors who dictated their notes compared with physicians who used the other two documentation styles.

Vi spelade in vår Vitalis presentation på video för att den skulle kunna avnjutas (eller nåt) över hela riket:

Två relaterade tips för söndagsmys.

John Cleese talar om kreativitet i nedanstående video. Jag kan inte låta bli att tro att om våra designers tog till sig hans metoder för kreativitet, så skulle våra IT system se betydligt bättre ut. I dagens utvecklingsmetoder finns inget utrymme för “play time”, men det gjorde det inte i gamla metoderna heller. Mot slutet diskuterar han varför Japaner har så kreativa möten och på hans beskrivning är dessa möten i strukturen diametralt motsatta våra typiska svenska möten, nämligen utan dagordning och med inbjudan att låta de yngsta eller minst erfarna tala först.

The video cannot be shown at the moment. Please try again later.

Mitt andra tips är Valve’s handbok för nyanställda. Jag kan inte garantera att den är äkta, men den är ändå full av mycket kreativa och bra tips för en bättre organisation. Den typen av organisation, eller snarare brist på, är mycket mer kreativitetsfrämjande än den stelbenta organisation de flesta företag har idag.

Kontentan från dessa två är för våra arbetsplatser: ingen organisatorisk hierarki, ingen fastställd arbetsfördelning, inga tidsramar, inga dagordningar i möten. Helt osvenskt alltså. Låter bra.

Så här skrev jag för ett år sen om en svensk registerstudie som “visade” att kandesartan är bättre än losartan:

Den största skillnaden är egentligen priset. Men registerstudien verkar ju visa på att man dör som flugor av den ena och lever glatt vidare på den andra. Skillnaden i dödlighet var 77%. Helt otroligt! Det kan ju inte vara sant! Nej, och det är det inte heller.

Så här skriver nu en grupp från Danmark efter lite mer noggranna beräkningar:

Among patients with heart failure, overall use of losartan compared with candesartan was not associated with an increased mortality risk. Although low doses of losartan were associated with increased mortality, there was no increased mortality comparing high-dose losartan against the highest doses of candesartan.

Min slutsats förra året står sig ganska så bra, om jag får säga det själv:

Mot slutet av artikeln betonas att kvalitetsregister är en värdefull källa av information men jag undrar om man inte bara säger det för att vara politiskt korrekt. Jag såg nämligen ingenting alls i artikeln som visar på att registret gjorde nytta, snarare tvärtom. Rätt använt kan det vara fantastiskt ska man ju säga medan man girigt ögnar statens miljoner till kvalitetsregistren. Om vi bara visste vad “rätt använt” betyder. (Ro hit med pengarna så kommer vi nog på nåt.)